Just nu håller jag på att förbereda ett tal inför svenskan imorgon. Jag ska prata om Auschwitz och hur jag upplevde det att vara där. Nedan kan ni se en liten förvrängd del av mitt tal och lite bilder ifrån Auschwitz-Birkenau.

Ett plus till ni som orkar läsa!

Tänk dig att du tillhör en judisk familj som bor i Ungern. En dag kommer soldater och poliser som föreslår ett bättre liv för dig och din familj, och detta kan du få genom att flytta till en stad i Polen, eftersom att där har nyligen nya fräscha hus byggts och de som flyttat dit sägs ha fått ett bättre liv. Ni tycker det låter som en väldigt bra ide och du får veta att varje familjemedlem får ta med en väska var. Du packar såklart det allra viktigaste och kort därefter sätts ni på ett tåg.

På tåget är det fullt av människor, det finns inga lediga sittplatser och när ni kommer fram har några gamla människor som inte klarat tågresan avlidit och ligger döda i tåget. När du kommer ut möts du av stängsel med taggtrådar och du blir beordrad att ställa dig i en kö som du inte har någon aning om vart den leder. När du kommer till fronten blir du pekad till vänster tillsammans med andra människor. Din familj blir pekad till höger. Du inser att gamla, svaga och barn blir pekade till vänster och själv leds du genom en port som sedan stängs.

Du ser "ladoliknande baracker" omkring dig, inga fina hus som ni blivit tillovade. Du får arbetskläder och blir genast satt i arbete. Du får arbeta hårt och knappt sova och du får knappt någon mat.
Din familj får du aldrig se igen eftersom att de blivit mördade som alla de andra som fick gå till höger i ledet. Du inser att du kommit till Auschwitz-Birkenau, förintelselägret. Och om du lyckas överleva, så kommer aldrig ditt liv bli det samma igen.