du var inte längre attraktiv och det var då jag visste att jag kommit över dig.

Det här med kärlek. Det är något som är så otroligt svårt. Att se ett gammalt par gå på stan, äta glass och hålla hand, finns det något vackrare än just det? När en pojke och flicka kysser varandra, skrattar och bara ser sådär löjligt lyckliga ut.
Men vad händer när kärleken försvinner och man går åt olika håll? När man inte längre är två som bäddar sängen eller viker dubbla lakan, utan plötsligt förväntas det att man ska fixa sådana saker på egen hand. Plötsligt ska man gå på affären själv och handla middag och i början glömmer man bort sig, så man köper den andre personens favoritbröd istället för sitt eget. När låten som man lyssnade på tillsammans med den andra personen spelas på radion och det sticker till lite i hjärtat.
Kvällarna då man drar ut med sina vänner och har roligt, men ändå känner sig ensam då man står och kysser någon främling. När man skriver "jag saknar dig" på sms, men inte får något svar. Det är då man känner sig otroligt liten och bräcklig.
Men på något sätt måste man ta sig upp, och våga slänga sig ut i det okända igen. Våga fråga den där lite speciella personen man spanat in om den vill hitta på något. För vi lever faktiskt bara en gång, men ibland är det lätt att glömma bort.

Och nu är det sådär extra härligt. För plötsligt en dag såg jag dig på stan och jag fann dig inte längre attraktiv och det var då jag insåg att jag äntligen kommit över dig. Och det var så skönt.